Pussel för att träna din IQ
Det har gjorts en hel del forskning om skillnaden i kognitiv funktion mellan män och kvinnor
(Astor et al., 1998; Collins & Kimura, 1997; Delgado & Prieto, 1996). Skillnader och likheter i
kognitiv funktion mellan könen förklaras oftast av antingen biologiska eller sociala faktorer. Debatten har stegrat allteftersom nya avbildningstekniker, såsom bland annat magnetresonanstomografi
har utvecklats (Goldberg, Gold, Torrey & Weinberger, 1995). När forskning kring könsskillnader i
kognitiv förmåga görs, bör det göras noggrant, eftersom många antaganden görs grundad på undersökningar som missat en hel del variabler, som kön, kultur, hormoner etc, som påverkar resultaten.
Skillnader i kognitiv förmåga mellan könen omfattar oftast vissa delar av den kognitiva förmågan,
och inte intelligens överlag (Collins & Kimura, 1997; Kolb & Whishaw, 1990). De flesta studier på
området visar att män presterar bättre än kvinnor i spatiala och matematiska förmågor. Däremot har
kvinnor visat sig ha bättre språklig förmåga, såsom grammatik, verbal flyt och förmågan att använda sig av mer komplexa och längre meningar, samt en bättre och snabbare perceptuell och precisionsförmåga (Linn & Petersen, 1985). När det gäller icke-verbal förmåga, till exempel minne, så
verkar kvinnor prestera bättre än män i minnestester, enligt Kampson & Kimura (1992). En del menar att könsskillnaderna endast beror på utbildning och sociala faktorer (Hamilton, 1995). Vissa
hävdar att det finns en skillnad i intelligens mellan könen, men att dessa skillnader har minskat de
senaste decenierna. De menar också att skillnaderna snarare berott på sociokulturella faktorer, än
biologiska (Feingold, 1988). Medan vissa hävdar det motsatta och säger att det finns biologiska
könsskillnader i intelligens och att dessa grundar sig på hormonella faktorer. Dessa skillnader har
under evolutionen utvecklats för anpassning till lokala miljöer och har därför en biologisk grund
(Kimura, 2000).
Lynn & Irwing (2004) gjorde en metastudie, totalt 57 studier (n = 80.928) med resultat från Raven’s
Standard Progressive Matrices (RSPM) och Raven’s Advanced Progressive Matrices (RAPM). Det
fanns ingen signifikant skillnad i IQ-poäng mellan pojkar och flickor i åldrarna 6-14 år. Från 15 års
ålder och uppåt uppvisar pojkar ett högre medelvärde i IQ än flickor. Skillnaden mellan kvinnor och
män var i genomsnitt 5 IQ-poäng. Metastudien omfattade även resultat från 15 studier, där Raven’s
Coloured Progressive Matrices (RCPM) använts. Även här fanns en signifikant skillnad, pojkar
mellan 5-11 år hade i genomsnutt 3,2 IQ-poäng mer än flickor. Van der Ven och Ellis (2000) menar
att RCPM till skillnad från RSPM och RAPM inte endast mäter generell intelligens, utan till stor
del också specifikt spatial förmåga. Linn och Peterson (1985) har visat att pojkar/män har en bättre
spatial förmåga än flickor/kvinnor. Detta kan vara förklaringen till varför flickor fått sämre IQ än
pojkar i åldrarna 5-11 med RCPM-testet. Alla dessa studier som metastudien baseras på är undersökningar som gjorts i västvärlden, därför kan utfallet i andra delar av världen bli annorlunda. Detta
påstående kan bekräftas av en studie gjord i Kuwait som visar det motsatta. Här visade det sig att
kvinnor i åldrarna 5-15 hade i genomsnitt en högre IQ än pojkar i samma ålder (Abdel-Khalek &
Lynn, 2006).